Jack the Ripper

You will soon hear of me with my funny little games... En blogg om gåtan Jack the Ripper.

Ett brev från Helvetet

Kategori: Allmänt

Under hösten och vintern 1888 mottog polis och media hundratals brev och kort som påstods vara skrivna av Jack the Ripper i egen hög person. Naturligtvis är det en omöjlighet att han skulle ha skrivit alla dessa brev själv (även om det finns en del knasbollar som tror det) och de allra flesta avfärdades också som rena bluffar. Det kan vara lite skrämmande och obegripligt att det fanns, och finns, så många människor som faktiskt var, och är, beredda att utsätta sin omgivning för denna typ av "skämt". Vissa av dessa brev skrevs säkerligen av personer som inte var helt vid sunda vätskor, men ett flertal lyckades man spåra till fullt fungerande och yrkesverksamma män och kvinnor. Alldeles för få av dem fick dock erfara några rättsliga konsekvenser. De allra flesta ripperologer avfärdar samtliga korrespondenser som bluffar, men jag tänkte att vi skulle ta en lite närmare titt på de brev som möjligen kan ha skrivits av mördaren själv. Om inte annat så kan det vara intressant att se var namnet Jack the Ripper för första gången visar sig i text.
 
"Dear Boss" - brevet:
 
Dear Boss,

I keep on hearing the police have caught me but they wont fix me just yet. I have laughed when they look so clever and talk about being on the right track. That joke about Leather Apron gave me real fits. I am down on whores and I shant quit ripping them till I do get buckled. Grand work the last job was. I gave the lady no time to squeal. How can they catch me now. I love my work and want to start again. You will soon hear of me with my funny little games. I saved some of the proper red stuff in a ginger beer bottle over the last job to write with but it went thick like glue and I cant use it. Red ink is fit enough I hope ha. ha. The next job I do I shall clip the ladys ears off and send to the police officers just for jolly wouldn't you. Keep this letter back till I do a bit more work, then give it out straight. My knife's so nice and sharp I want to get to work right away if I get a chance. Good Luck.

Yours truly

Jack the Ripper

 Dont mind me giving the trade name

 PS Wasnt good enough to post this before I got all the red ink off my hands curse it No luck yet. They say I'm a doctor now. ha ha

 

 

Detta brev är daterat till den 25 september och nådde Central News Agency den 27 september 1888. Det ansågs till en början bara vara ännu ett bluffbrev i mängden, men efter mordet på Eddowes och det faktum att hennes örsnibbar var avskurna så ändrade man snabbt inställning och höll det för troligt att författaren till brevet och mördaren faktiskt var en och samma person. Brevet är särskilt intressant eftersom det är första gången som namnet Jack the Ripper används. Vissa har genom åren hävdat att det skulle vara en alkoholiserad journalist vid namn Thomas Bulling som skrev detta brev och mycket tyder nog på att det förhåller sig just så, alternativt att det skulle vara författat av en journalist vid namn Frederick Best. Bulling var en kontroversiell man inom mediasfären och förutom denna eventuella bluff så är han mest känd för vad som brukar kallas "Bismarcktelegrammet". Tydligen så hade Bulling fått mycket tidig och korrekt information om Prins Bismarcks bortgång, men eftersom han var lite på snusen och verkligen inte tänkte arbeta övertid för en sådan simpel nyhet så skickade han ett telegram till sin chef där det blott och bart stod att läsa "Bloody Bismarck is dead". Kort och koncist, eller hur? Det finns dock ett problem med att hävda honom som författare till "Dear Boss"-brevet, handstilen stämmer nämligen inte det minsta in på Bullings. Dessutom anses det att både detta brev och det postkort som går under namnet "Saucy Jacky Postcard" är skrivna av samma hand. Nu kan man förvisso argumentera för att en man som Bulling, som varje dag använde penna och papper i sitt yrkesutövande, säkerligen hade kunnat anamma två separata handstilar, men vissa gemensamma drag brukar ändå leva kvar som ett slags fingeravtryck. Han kan även ha ordnat så att någon annan skrev det åt honom och i så fall är den huvudmisstänkte för detta hans kollega, John Moore, chef på Central News Agency och utpekad som potentiell författare av brevet redan 1891.

Hur det nu än må vara med författarens identitet så tror jag knappast att det är skrivet av mördaren själv. Visst, det händer relativt ofta att seriemördare kommunicerar med polis och andra instanser inom rättsväsendet, men i detta fall tror jag bestämt att det handlar om en bluff. Det finns helt enkelt för lite relevant information i det. Att klippa öronen av någon är inte samma sak som att skära av en örsnibb, det är bara ett turligt och tragiskt sammanträffande enligt min mening. Likaså var det allmänt känt att John Pizer, kallad "Leather Apron", hade varit inkallad till förhör i samband med de föregående morden och Dr Phillips teori om att det var en person med goda anatomiska kunskaper, kanske rentav en kirurg, som låg bakom det hela hade stått att läsa i varenda tidning. Om det nu verkligen hade varit mördaren som hörde av sig så hade han med enkelhet kunnat bekräfta detta genom någon detalj som pressen ännu inte hade fått nys om . Så sker icke i detta brev och profetian om öronen som jag nyss nämnde kan lika gärna ha varit en slump. Förmodligen var det alltså en bluff med avsikt att höja tidningarnas upplagor. Vidare så har det påpekats att många av de ord och uttryck som används i brevet är typiskt amerikanska, till exempel "Boss", "Fix", "Down on" och "Buckled". Exakt vilka slutsatser man kan dra av det är dock oklart. Efter att ha varit försvunnet i många år så finns brevet finns nu i Nationalarkivet i Kew.

 

"Saucy Jacky" - kortet:

 

I was not codding dear old Boss when I gave you the tip, you'll hear about Saucy Jacky's work tomorrow double event this time number one squealed a bit couldn't finish straight off. ha not the time to get ears for police. thanks for keeping last letter back till I got to work again.

Jack the Ripper

 


Så löd texten skriven på ett förfrankerat kort som mottogs av Central News Agency den 1 oktober. Det var skrivet i rött bläck och både framsidan och baksidan var fläckiga av något som liknade blod och på adressidan fanns ett finger- eller tumavtryck. Handstilen är om inte identisk så i alla fall mycket lik den i "Dear Boss"-brevet. Här används namnet Jack the Ripper för blott andra gången i skrift och innehållet ses av dem som tror på dess äkthet som bevis för att det är skrivet av högst densamme. Författaren nämner att han inte hann ta hela öronen av sitt offer och skvallrar om att han ligger bakom båda morden under "The Double Event". Om man är mer skeptiskt lagd, vilket jag är, så inser man snart att det både fanns goda möjligheter för en eventuell bluffmakare att läsa om detta i tidningarnas morgonupplagor och ändå hinna få iväg kortet till adressaten i tid. Mitt tips är att samme författare är ansvarig för båda ovanstående korrespondenser och att det med stor sannolikhet är produkten av någon av tidigare nämnda herrars kreativitet och iver att försöka höja sina upplagor. Tråkigt nog så är orginalet försvunnet, oklart sedan när, och även om några forensiska slutsatser kanske inte hade kunnat dras utifrån blodfläckar och fingeravtryck så hade det ändå varit intressant att undersöka det. En man vid namn Fred P. Jago skrev faktiskt ett brev till The Times där han förespråkade att man skulle undersöka fingeravtrycket och argumenterade för hur mycket ett avtryck kunde avslöja om dess ägare. Tyvärr så hade Metropolitan Police tackat nej till denna nya teknik när den erbjudits till dem 1886 och först 1892, i Argentina, kom någon att dömas för mord med hjälp av denna metod. Något som är mycket förunderligt med detta brev är för övrigt att det ger mördaren ytterligare ett smeknamn: Saucy Jacky. Det känns onekligen som om någon försöker testa vilket namn som bäst fastnar hos "publiken". Som ni kanske kommer ihåg så tror jag ju inte heller att Jack var ansvarig för både mordet på Stride och Eddowes och då minskar ju betydelsen av denna hälsning markant.

 

Lusk-/From Hell - brevet:

From hell.

Mr Lusk,
Sor
I send you half the Kidne I took from one woman and prasarved it for you tother piece I fried and ate it was very nise. I may send you the bloody knif that took it out if you only wate a whil longer

signed

Catch me when you can Mishter Lusk

 

 

 

Detta lilla brev mottogs den 16 oktober av George Lusk, ordföranden i Whitechapel Vigilance Committee, ett medborgargarde bildat för att stoppa Jack the Rippers framfart. Det skickades till hans hemadress med kvällsposten och innehöll förutom detta även den halva njure som nämns i texten. Tyvärr så var stämpeln något för otydlig för att slå fast ifrån vilket distrikt det hade skickats. Lusk trodde först att det var ett dåligt skämt och i pressen talades det mer om njuren än om själva brevet och Lusk anförtrodde tidningarna om att han även hade fått ett kort ett par dagar tidigare. Där hade stått att läsa: Say Boss, - You seem rare frightened. Guess I'd like to give you fits, but can't stop time enough to let you box of toys play copper games with me, but hope to see you when I don't hurry too much. - Goodbye, Boss. Mr. Lusk, Head Vigilance Committee, Alderney-street, Mile-end. Handstilen var densamma och även om Lusk knappast var en man som lät sig skrämmas så var den situation som uppstått minst sagt störande och oroande. En viss Miss Emily Marsh påstod också att en man med irländsk dialekt (vilket brevet också är skrivet på) hade varit inne i hennes fars affär och frågat om anslaget gällande medborgargardet som de hade på väggen där samt om var George Lusk kunde tänkas bo. Miss Marsh hade gett honom den adress som tidningarna ändå hade publicerat men utelämnade husnumret. Mannen antecknade allt i en liten bok. Grafologiska undersökningar har genomförts, men eftersom jag inte är särskilt imponerad av sådant så har jag valt att utelämna dessa här, inte minst eftersom flera av dem motsäger varandra. Vad man däremot kan konstatera är att brevets äkthet står och faller med huruvida det faktiskt var en del av Eddowes njure som medföljde. Vad vi vet är att den var från en människa, närmare bestämt en kvinna i 45-årsåldern, att den uppvisade tecken på Bright's sjukdom (samma som Eddowes) och att den kom från en alkoholist. Det låter övertygande, men eftersom inga spår av den existerar idag så vet vi inte med säkerhet att den kom ifrån Eddowes. Både njuren och brevet är sedan länge försvunna och allt vi har att utgå ifrån är spekulationer och dåtida undersökningar. Min åsikt är att detta brev "Från Helvetet" är den hetaste kandidaten till att faktiskt ha skrivits av Jack i egen hög person. Det finns något så sjukt och hotfullt bakom innehållet i brevet att det näppeligen kan ha skrivits av någon som bara vill "skämta". Lägg därtill att det skickades tillsammans med en njure och rysningar letar sig ögonblickligen upp över ryggraden. Jag säger kort och gott: brevet är förmodligen äkta.

 

Openshaw-brevet:

Old boss you was rite it was the left kidny i was goin to hoperate agin close to you ospitle just as i was going to dror mi nife along of er bloomin throte them cusses of coppers spoilt the game but i guess i wil be on the jobn soon and will send you another bit of innerds

Jack the Ripper

O have you seen the devle with his mikerscope and scalpul a-lookin at a kidney with a slide cocked up.

 

 

 

Dr Thomas Openshaw, läkaren som hade analyserat den njure som George Lusk fått på posten, mottog denna korrespondens den 29 oktober. Det var inte adresserat hem till honom utan till hans arbetsplats på London Hospital. Detta brev fick inte samma uppmärksamhet som det till Lusk och det kanske främst på grund av de många falska brev som florerade vid denna tid. Det finns vissa drag både i handstil och stilistik mellan detta och Lusk-brevet, men det finns också väldigt många skillnader. En lustig detalj är till exempel att det på kuvertet står "Hospital", korrekt stavning alltså, medan det i själva brevet står "ospitle" som i ett försök att framställa författaren som halvt om halvt illiterat trots att han uppenbarligen inte är det. Även detta brev ger sken av att vara skrivet på dialekt, men med något mer extrema medel än i det tidigare exemplet. Det är också undertecknat av "Jack the Ripper", vilket möjligen tyder på att det inte är mördaren som har skrivit det eftersom både äldre och modernare seriemördare inte tycks ha särskilt mycket till övers för de namn som pressen ger dem. De verkar liksom i sin egen verklighet och med helt andra mål och föreställningar än de vi kan spekulera i bara genom att iaktta deras gärningar. Det som ändå skänker brevet en smula trovärdighet är att det är skickat till just Dr Openshaw och att det klart och tydligt refererar till njuren som Lusk erhöll. Författaren Patricia Cornwell kostade på detta brev en grundlig och mycket dyr analys i sina befängda försök att utpeka konstnären Walter Sickert som mördaren (eller åtminstone brevskrivaren, jag vet inte hur hon hade tänkt sig bevisa något annat med sin analys) och kom fram till att pappret är från samma tillverkare som det Sickert använde. Hon lyckades även lyfta mitokondrialt DNA som stämde in på Sickert, vilket enbart bevisar att han eller någon av de 400.000 andra som delar denna DNA-sekvens skrev det. Jag skrev en gång att om tidsmaskiner någon dag blir verklighet så kommer även du och jag att bli misstänkta för detta brott. Mer om det när vi kommer till den ständigt svällande bunten av påstådda gärningsmän.

Jag tror i alla fall att det finns en liten chans att Openshaw-brevet och Lusk-brevet har samma författare, men det är en väldigt liten och skör chans. Av alla brev som skrevs så tror jag att Lusk-brevet är det närmaste vi kommer ett livstecken från mördaren själv. Openshaw-brevet fanns länge i den framstående ripperologen Donald Rumbelows ägo, men år 2001 så donerade han det till Nationalarkivet. En kopia finns även utställd på Royal London Hospitals museum i Whitechapel.

Fridens...

Kommentarer


Kommentera inlägget här: